Rune Torgås Blogg

En stund vid Stora Mellösas minneslund

En stund vid St.Mellösas minneslund

Det har varit MORS Dag och det ger mig många tankar att se tillbaka. Min mor gick bort 1957 och jag har bara goda minnen av henne. Det är märkligt att man när som helst för sitt inre kan framkalla minnen av sina bortgångna vänner och släktingar. Man kan se dem som fotografier i olika situationer och minnas.

I lördags kom min son Nils Erik och hämtade mig och vi åkte ut till Stora Mellösas kyrkogård och besökte den vackra minneslunden, där min fru Mabels stoft ligger. Det var så vackert och vilsamt att sitta vid den porlande dammen och minnas. Invid dammen dammen fanns en ställning, där vi satte en bukett blommor i en vas. Där kunde man också tända ljus. Det var så fin stämning där och Nils Erik och jag satt i tysthet och tänkte tillbaka på tiden när Mabel levde. Kanske inte den sista tiden, då det mest var lidande för henne, utan tiden då hon var verksam som mor för sina söner och min maka. Hon var en såsn levande människa så det är svårt att tänka att hon inte längre finns i livet. Vi satt det där på bänken och blev mycket berörda och undrande. Trots att vi visste att det bara var hennes aska som fanns där blev hon på någotätt levande för oss. Men var är hon nu? Det vet vi inte. Det är bara att tro och hoppas att vi en gång skall få mötas igen

Rune Torgå

Publicerad den 1 juni 2010 kl. 11:32

Betygsätt denna artikel:   1  2  3  4  5 

Tipsa en vän om denna artikel

Foto: Nils Erik Torgå

Rune Torgås Blogg

Det stora Trädet

Ur Rune Torgås Tankar och bilder Om "Det stora trädet"

För en tid sedan åkte jag till Stora Mellösas hembygdsgård, där jag fick vara med om en presentation av en intressant bok "Det stora trädet", som handlar om Stora Mellösas Baptistförsamlings 150-åriga historia.

Grundaren av församlingen var klockaren, läraren och pastorn Johannes Palmqvist. Han kom till Stora Mellösa år 1834 och blev klockare, skollärare och organist i Stora Mellösa pastorat.

Redan tidigt hade han kommit med i den väckelse som under 1800-spridit sig från Amerika till vårt land och som sedan varade till under 1900-talets första årtionden. Han började verka som lekmannapredikant men mötte stort motstånd från prästerna i kyrkan, vilket resulterade i att han så småningom tillsammans med några andra som gripits av väckelsen år 1859 bildade Stora Mellösas Baptistförsamling.

År 1837 skrev han "Jag såg hur af senapskornet sådt 1934 i Mellösa skulle blifva ett stort träd, som skulle genom Guds barmhärtighet utsträcka sina grenar till skilda trakter och kommande släkten". Det är därför som boken har fått namnet "DET STORA TRÄDET". Bokens författare Göran Janzon berättade under mötet och visade bilder ur boken och fångade allas intresse för den 150-åriga historiken.

Genast efter hemkomsten började jag läsa boken, som var av särskilt intresse för mig, eftersom min svärfar pastor Gunnar Åkerberg under tiden 1926 - 1939 var försmlingens pastor och föreståndare. Då var det också väckelse i Stora Mellösa. Under åren fram till 1934 döptes 135 personer, som blev medlemmar i församlingen. Det var också då som medlemsantalet var 322, det högsta medlemsantalet under församlingens historia.

Mycket hände under denna tid. Det var både med- och motgångar. Min fru Mabel berättade för mig, att man sällan fick vara tillsammans som familj. Det var alltid gäster hemma hos dem. Det kunde vara evangelister, missionärer och sådana som nyligen blivit omvända, som blev inbjudna till hemmet. Så det var inte så lätt att vara pastorsbarn.

Församlingsarbetet gick före allting annat, men att det trots allt var en bra barndomstid. Det var tre systrar i familjen, Berit, Mabel och Elise och de hade ju en bra gemenskap.

Under Gunnar Åkerbergs tid splittrades också församlingen genom att en grupp medlemmar gick ur församlingen och bildade en pingstförsamling i Odensbacken.Men trots detta levde församlingen vidare och verksamheten påverkades inte så mycket. Men för Gunnar Åkerberg var det en smärtsam upplevelse.

Den pastor som haft mest betydelse för Stora Mellösa baptistförsamling var O.L. Björk. Under hans tid genomgick församlingen en inre förnyelse, som kom att betyda mycket för församingens fortsatta verksamhet. Det var det som grundlade väckelsen under Gunnar Åkerbergs tid.

Stora Mellösa baptistförsamling har också varit och är en missionärande församling. Man har underhällit missionärer i Afrika,Sydostasien, Kina och Brasilien. Flera missionärer har också utgått från Stora Mellösa, som Ester Skoglar och Svea Blom i Afrika och Alva och Bertil Olausson i Brasilien för att nämna några exempel.

"Det stora trädet" har inte slutat att växa. 1967 flyttade man från det gamla Vallby kapell och byggde en ny kyrka i centrum av Stora Mellösa, där man har en livlig verksamhet. Man har satsat mycket på barn- och ungdomsverksamhet. Ungdomskören Con Amore var en stimulerande verksamhet liksom "Barnens tält" som man hade under många år. Olika grenar växer ut och församlingen utvecklas och lever vidare.

Boken innehåller inte bara berättelser ur församlingens liv. Den skildrar också samhällsutvecklingen i Stora Mellösa. Det är ett historiskt gediget arbete som Göran Janzon har gjort och som Rune Olsson som bildredaktör har illustrerat. Den är väl värd att läsa.

Rune Torgå

Publicerad den 6 maj 2010 kl. 17:24

Betygsätt denna artikel:   1  2  3  4  5 

Tipsa en vän om denna artikel

Rune Torgås Blogg

Jag har blivit örebroare...

Efter det min fru Mabel gått bort blev det ensamt på Rektorsvägen 9. Sorgen var stor och minnena påträngande. Från Odensbacken till Örebro

Mina söner nils Erik och Johan tyckte att jag skulle flytta i till stan. Samma dag som Mabel gick bort var det en annons om en 2-rumslägenhet i samma fastighet som Johan bor i. "Den lägenheten skall du ha, pappa" sa Johan. Och så blev det.

Den 6 februari flyttade jag in i lägenheten Gamla Gatan 11 3 tr och i bottenvåningen i samma ingång bor Johan och hans fru Irene. Det var som om någon från OVAN tänkt på mej. Och det kändes skönt. Villan gick bra att sälja och flytten ordnade mina pojkar som också målade och snyggade till den nya lägenheten.

Jag trivs bra på Gamla Gatan 11. Det är mitt i centrum och nära till affärer och möjligheter att med min permobil kunna göra upptäcktsfärder i parker och begivenheter i stan. I samma ingång i huset finns en Träffpunkt för alla i kvarteret Gillet. Så jag behöver bara ta hissen ner och träffa andra äldre som bor i seniorlägenheter i kvarteret. Så jag har fått många nya bekantskaper och är redan med i Träffpunktens styrelse. Och det bästa av allt så har jag närheten till Johan 3 trappor ner med hissen och vi träffas ofta och äter ibland tillsammans.

Visst är saknaden stor efter min kära fru men det går bättre här än i Odensbacken där saknaden blev mera påtaglig. Så jag försäkra alla mina vänner att jag trivs bra med att bli "stadsare"

Rune Torgå

Publicerad den 17 mars 2010 kl. 18:04

Betygsätt denna artikel:   1  2  3  4  5 

Tipsa en vän om denna artikel

Foto: Rune Torgå

Denna artikel innehåller flera bilder. Klicka här för att visa bildgalleri

Rune Torgås Blogg

Ur Rune Torgås Skolrunor Del 35

Hur Odenskolan äntligen blev en högstadieskola. Första delen

Högstadiet åter en aktuell fråga.
Som tidigare omnämnts så hade det länge varit ett starkt önskemål i östernärkesbygden att få en egen högstadieskola i Odensbacken. Det hade gång på gång under 60-talet varit sammanträden mellan Asker och St. Mellösa om högstadiet, vilket jag tidigare redogjort för. Men att skolan skulle byggas i Odensbacken var som ett rött skynke för många av mellösaborna.

Det var framför allt Albert Karlsson i Alm, som drev linjen att högstadieskolan
skulle ligga i St. Mellösa. Det blev många och långa diskussioner i detta ämne. Till slut kom man överens om att man skulle bygga skolan i Hummelsta, som låg i Odensbacken men tillhörde St. Mellösa kommun.

Men länsskolnämnden var kallsinnig för våra önskemål. Skolmyndigheterna i Hallsberg och Kumla var också skeptiska. De fruktade att en skola i Odensbacken skulle innebära ett minskat underlag för deras högstadieskolor. Så det var kärvt för oss att få igenom våra önskemål.

1969 blev det dags för kommunalval för den sammanslagna Örebro storkommun. Örebroradion hade anordnat ett valprogram, då kommuninnevånarna fick ringa in och ställa frågor till de olika partierna i olika frågor.

Nu, tänkte jag, ska jag testa de olika partiernas syn på frågan om högstadieskola i Odensbacken. Så jag tog Gud i hågen och ringde in till radion och kom också fram. Så ställde jag min fråga, - Här i Östernärke har vi länge väntat på att få en högstadieskola i Odensbacken. Kommer ni att driva den frågan i Örebro kommunfullmäktige. Det blev omedelbart respons. Alla försäkrade att man tyckte det var mycket angeläget att Odensbacken fick sitt högstadium


Det blev början till en omsvängning. Nu väcktes ett hopp. Vid ett offentligt möte i början på 70 –talet, som initierats av Hem – Skola – föreningarna i Asker och Stora Mellösa och Odensbackens skolledning, var länsskolinspektör K.G. Friskopp och skoldirektör Jerker Robertsson inbjudna.

Den aktuella frågan för mötet var givetvis högstadieskola i Odensbacken. Många hade mött upp till detta möte både föräldrar och ansvariga kommunalmän från Asker och St. Mellösa. Skolinspektör Friskopp redogjorde för vilka skolprojekt som var aktuella inom Örebro län och där var en högstadieskola i Odensbacken långt ner på turordningen – ända ner på 27 plats. Han ansåg också att elevunderlaget för en fyrparallellig högstadieskola inte var tillräckligt.

Skoldirektör Robertsson gick på samma linje. De undersökningar skolstyrelsen gjort visade att det inte fanns rum för annat än en treparallellig skola. Jag hade gjort en statistik över födda barn för sju år framåt som byggde på pastorsexpeditionernas folkbokföring och den visade att underlag fanns gott och väl för en fyrparallellig skola. När så Hem- och skolaföreningens ordf. Conny Segelberg berättade att han genom barnmorskorna i Östernärke tagit reda på hur många barn som nu var på gång blev det jubel i lokalen. Så fick både länsskolinspektören och skoldirektören något att tänka på innan de åkte hem.

Vid mötet togs en resolution att man skulle genom namnlistor få till en stark uppslutning för en högstadieskola i Odensbacken.

Helena Astvald och Conny Segelberg, vilka var ordf. i St. Mellösa och Askers Hem- och Skolaföreningar gjorde sedan en fin insats genom att organisera namninsamlingar i syfte att så snart som möjligt få en högstadieskola till vår
bygd. Det blev en enastående anslutning. I alla affärer, banklokaler och offentliga lokaler fanns listor och praktiskt taget alla innevånare i östernärkesbygden skrev på. När namninsamlingen var klar fanns över
3000 namn på listorna.


Nästa steg i denna kampanj var att uppvakta landshövding Harald Aronsson på Örebro slott. Det var en stark delegation av representanter för östernärkesbygden som kom till Örebro slott. Det var Rikard Montgomery
– Cederhjelm, Conny Segelberg, Helena Astvald, ordf. i St. Mellösa föräldraförening och som så småningom blev rektor vid Odenskolan, kommunalkamrer Risto Liljeqvist och jag som då representerade Odenskolan. Till sammankomsten var också länsskolinspektör K.G. Friskopp kallad.

Vi framhöll angelägenheten av att få en högstadieskola i Odensbacken och vilka olägenheter det innebar för eleverna med dessa tröttande resor till Örebro och Pålsboda och vilken lång skoldag det innebar för dem.

Harald Aronsson, som själv var född och uppväxt i Asker visade stor förståelse. Han frågade länsskolinspektör Friskopp, varför inte Odensbacken inte långt tidigare fått en skola. Friskopp svarade då att det var många faktorer som varit hindrande, men han lovade att en högstadieskola nu ganska snart skulle komma, men på grund av det var många skolprojekt på gång skulle det dröja några år. Men nu hade vi i alla fall fått ett löfte på att något var på gång när det gällde vår skola.

Rune Torgå

Publicerad den 16 november 2009 kl. 11:37

Betygsätt denna artikel:   1  2  3  4  5 

Tipsa en vän om denna artikel

Foto: Na-Nt- foto

Rune Torgås Blogg

Ytterligare ett exempel på information i Odenbladet

I ett annat Odenblad skriver jag om besök i ett par nybörjarklasser, där man börjat med läsinlärning på ett annat sätt. LTG – metoden, som betyder – Lära på talets grund.

Jag besökte ett par nybörjarklasser häromdagen. Det var en intressant upplevelse, eftersom jag då också för första gången fick möta LTG–metoden i praktiken.

Stimulerande var det att se med vilket intresse och iver eleverna tog sig an sina uppgifter och hur de redan grundlagt arbetsvanor, som gjorde att de flesta kunde jobba självständigt och ta ansvar för sina uppgifter.

Många har sagt att det inte kan bli någon ordning i en LTG-klass, att ljudvolymen skulle bli för hög och att en del barn skulle bli inaktiva. Något sådant kunde jag inte upptäcka, utan i båda klasserna jag hälsade på rådde en lugn och skön stämning med eleverna i intensivt arbete.

Givetvis kan man inte på ett kort besök bedöma, hur inlärningen fungerar jämfört med traditionell undervisning, och jag kan givetvis inte säga, att det passar alla lärare att arbeta på detta sätt. Och ”ingenting är nytt under solen”. Jag vet, att en del lärare redan förut har arbetat med individualiserad undervisning som påminner om LTG.

Faran är väl att LTG blir en slags
”frälsningslära”, och lärarna blir uppdelade i ”troende” och ”icke troende”. Det har nämligen hänt i en del rektorsområden, att lärare har känt sig pressade av detta och påtvingats en metod, som i stället skall växa fram.

Man skall naturligtvis inte fastna i gamla arbetsvanor, utan för en lärare gäller det att ständigt förnya sig. Man kan så att säga göra det ”pö om pö”. Så är du osäker – gör inget förhastat – ”simma långsamt” så kanske du klarar det.

Ja, det var ett par exempel på vad ett Odenblad kunde innehålla i form av Runes Runor.

Rune Torgå

Publicerad den 23 oktober 2009 kl. 13:01

Betygsätt denna artikel:   1  2  3  4  5 

Tipsa en vän om denna artikel

Rune Torgås Blogg

Ur boken Rune Torgås Skolrunor del 34

Odenbladet - en viktig informationskälla

Redan från min första början som rektor och skolchef år 1960 insåg jag vikten av att med ett informationsblad hålla kontakt med lärarna och övrig personal vid skolan. Det var ju också något som jag efterlyste när jag som ny lärare här i Asker var med på mitt första lagstadgade skolstyrelsesammanträde, och som det blev så mycket rabalder kring.

I början var det i all enkelhet bara ett eller ett par blad. Men i och med rektorsexpeditionen kom att hamna i den nya Odenskolan kallade jag informationsbladet för ODENBLADET. Där delgav jag alla de beslut som jag hade fattat och de informationer som kommit från skolstyrelsen och från länsskolnämnd. Jag har sett att skolledarna som kommit efter mig har fortsatt med det.

Ofta hade jag då också en spalt, som jag kallade RUNES RUNOR. I den skrev jag ned några tankar och erfarenheter jag gjort i mitt arbete med skolan. Jag återger här några avsnitt för att ge exempel på vad de kunde innehålla.

Några små funderingar …

Skolfilosofi – finns det? Jo visst finns det något som man kalla skolfilosofi. Filosofi betyder något så fint som ”kärlek till vishet” – en sentens som i allra högsta grad skulle kunna passa vår skola. För visst skulle man vilja hos varje elev frambringa något så fint som att skapa ”kärlek till vishet” så att intresse väcks för kunskaper och hur man förvärvar kunskaper. Men inte bara det – vishet betyder också att utveckla sin personlighet, att ha ansvarskänsla, att vara tolerant, att ha social kontaktförmåga och att visa ett demokratiskt tänkande.

Kort sagt – här kommer läroplanens övergripande mål in ”att främja den personliga mognaden till en fri harmonisk människa” ( Lgr –69).

Har vi inom Odensbackens rektorsområde en skolfilosofi?
Jo, säkert! Varje skola eller rektorsområde har en skolfilosofi. Om den är bra eller dålig är en annan sak.
Här fordras litet självrannsakan.
• Har vi en bra skola eller kan den göras bättre?
• Är jag en bra skolledare, eller vad kan jag göra för
att bli bättre?
• Är jag en bra lärare, eller kan jag bli bättre?
• Hur kan jag som vaktmästare, städerska eller skolmåltidspersonal bidra till en bra skolfilosofi? Jag tror det är viktigt att vi funderar litet över de här frågorna. Det kan vara något så enkelt att ordna så att alla får vara med och planlägga arbetet i skolan, att ordna så att vi få trivsamma lokaler att arbeta i. Kan inte skolstyrelsen ordna det så kanske vi kan göra en insats själva. Att skapa en yttre och inre miljö som ger arbetsglädje. Vore inte det något att samlas kring och diskutera?

Jag återkommer i det här ärendet!
Hälsningar Rune

Ja, så skrev jag i ett Odenblad den 25/9 1975 och jag fortsatte med liknande tankegångar i nästa nummer:


DU... Mer skolfilosofi!
Jag läste i Dagens Nyheter häromdagen en artikel, som handlade om funktionella analfabeter. Den gav mig tankeställare. Tänk dig- över hundratusen svenska analfabeter eller funktionella analfabeter, som man kallar det. Hur tar vi hand om våra elever egentligen? Var sitter felet? Ger vi dem för litet färdighetsträning och lägger för stor vikt på kunskapsinhämtning? Ger Du lågstadielärare den rätta läsinlärningen? Går det att pröva andra modeller för dem som har svårt att lära sig läsa? Och Du mellanstadielärare följer Du upp lågstadiets läs- och skrivundervisning med färdighetsträning,så att eleverna är rustade med de grundläggande färdigheterna, när de kommer upp till högstadiet?

På högstadiet slutar visst många elever med att skaffa sig färdigheter. Alltför många går som nollor i våra högstadieklasser. De färdigheter man fick på låg – och mellanstadiet utvecklas inte. Man blir ohjälpligt efter. För kan du inte läsa snabbt, kan du inte skriva och kan du inte multiplikationstabellerna när du ska räkna – då är situationen ganska hopplös.

Är det undra på om många elever lägger av eller reagerar negativt på en så hopplös instituion, som de tycker institution som skolan är? Det finns ett ordspråk som säger: ” Det kan aldrig bli något mynt av den som inte är slagen till slant”. Det är präglingen från början som är viktig. Med hälsning Rune

I ett annat Odenblad skriver jag om besök i ett par nybörjarklasser, där man börjat med läsinlärning på ett annat sätt. LTG – metoden, som betyder – Lära på talets grund.

Jag besökte ett par nybörjarklasser häromdagen. Det var en intressant upplevelse, eftersom jag då också för första gången fick möta LTG–metoden i praktiken. Stimulerande var det att se med vilket intresse och iver eleverna tog sig an sina uppgifter och hur de redan grundlagt arbetsvanor, som gjorde att de flesta kunde jobba självständigt och ta ansvar för sina uppgifter. Många har sagt att det inte kan bli någon ordning i en LTG-klass, att ljudvolymen skulle bli för hög och att en del barn skulle bli inaktiva. Något sådant kunde jag inte upptäcka, utan i båda klasserna jag hälsade på rådde en lugn och skön stämning med eleverna i intensivt arbete.

Givetvis kan man inte på ett kort besök bedöma, hur inlärningen fungerar jämfört med traditionell undervisning, och jag kan givetvis inte säga, att det passar alla lärare att arbeta på detta sätt. Och ”ingenting är nytt under solen”. Jag vet, att en del lärare redan förut har arbetat med individualiserad undervisning som påminner om LTG. Faran är väl att LTG blir en slags ”frälsningslära”, och lärarna blir uppdelade i ”troende” och ”icke troende”. Det har nämligen hänt i en del rektorsområden, att lärare har känt sig pressade av detta och påtvingats en metod, som i stället skall växa fram. Man skall naturligtvis inte fastna i gamla arbetsvanor, utan för en lärare gäller det att ständigt förnya sig. Man kan så att säga göra det ”pö om pö”. Så är du osäker – gör inget förhastat – ”simma långsamt” så kanske du klarar det.

Ja, det var ett par exempel på vad ett Odenblad kunde innehålla i form av Runes Runor.

Rune Torgå

Publicerad den 12 september 2009 kl. 13:28

Betygsätt denna artikel:   1  2  3  4  5 

Tipsa en vän om denna artikel

Foto: Rune Torgå

Fler nyheter i denna kategori

2009-09-08 13:09:59 - Så blev jag rektor i Odensbackens rektorsområde
2009-08-26 13:26:40 - Ur Rune Torgås Skolrunor Del 33
2009-08-18 12:54:31 - Ur Rune Torgås Skolrunor Del 32
2009-08-12 11:43:44 - Apropå Swedbanks nedläggning i Odensbacken
2009-08-04 14:48:38 - Ur boken Rune Torgås Skolrunor del 31
2009-07-26 13:49:13 - Ur boken Rune Torgås Skolrunor Del 30
2009-07-09 12:37:07 - Ur boken Rune Torgås Skolrunor Del 29
2009-06-30 11:08:08 - Odenskolans invigning
2009-06-22 16:55:45 - Ur boken Rune Torgås Skolrunor Del 28
2009-06-11 12:38:27 - Ur boken Rune Torgås Skolrunor Del 27
2009-06-01 15:15:48 - Ur boken Rune Torgås skolrunor Del 26
2009-06-01 11:02:36 - Ur boken Rune Torgås skolrunor Del 25
2009-05-08 10:39:04 - Ur boken Rune Torgås Skolrunor del 24
2009-03-26 12:28:39 - Ur boken Rune Torgås Skolrunor Del 23
2009-03-20 11:33:04 - Ur boken Rune Torgås Skolrunor del 22
2009-03-15 10:00:36 - Ur boken Rune Torgås Skolrunor Del 21
2009-03-08 10:42:46 - Ur boken Rune Torgås Skolrunor Del 20
2009-02-20 19:09:38 - Ur boken Rune Torgås Skolrunor del 19
2009-02-09 12:44:22 - Ur boken Rune Torgås Skolrunor Del 18
2009-02-06 15:51:40 - Ur boken Rune Torgås Skolrunor Del 17
2009-01-31 11:07:19 - Ur boken Rune Torgås Skolrunor Del 16
2009-01-11 12:15:10 - Ur boken Rune Torgås Skolrunor Del 14
2009-01-05 12:38:58 - Ur boken Rune Torgås Skolrunor Del 13
2008-12-28 13:27:52 - Ur boken Rune Torgås Skolrunor Del 12
2008-12-11 10:56:16 - Ur boken Rune Torgås Skolrunor Del 11